Hamnen på Boskär. Foto: Bosse Mellberg

1993

Om vi hade hållit på den strikta turordningen skulle det egentligen ha varit Ålands tur att arrangera Vinden drar 1993, men ett antal finländare, som varit med på åtskilliga Vinden drar ville gärna bjuda in alla Vinden drar vänner till Åbolands skärgård, och så blev det också. Ålands skötbåtsförening ordnade en eskadersegling från Mariehamn via Hellsö, Kökar, till Korpoström, där Vinden drar startade 1993. Också galeasen Albanus kom seglande med deltagare från Mariehamn. Efter en öppningsfest med hög och bra stämning, bl a bröt en av arrangörerna foten, så seglade vi allihop till naturskyddsområdet Boskär i skärgården sydost om Korpoström. Där blev vi liggande ett par dagar, och fick höra intressanta föredrag, och tälja barkbåtar. Åbolänningarna hade verkligen lyckats göra detta Vinden drar till ett evenemang för barnen, och en eftermiddag var det skattjakt över hela holmen, både till lands och till sjöss. Skatten hittades till slut nedsänkt i en vik. Eftersom vi var i Finland måste vi givetvis bada bastu, så en sådan byggdes också på en eftermiddag, och användes sedan flitigt alla dagar vi var på Boskär. Vi gjorde också dagsturer, bl a till Nötö, ca 10 sjömil söderut, där vi sammanträffade med schamaner, som så småningom anslöt sig till vårt sällskap på Boskär. Vi besökte också den lilla skärgårdskyrkan på Nötö. Hela torsdagen ägnades sedan åt att helsteka får, på danskt vis, som vi lärt oss året innan på Venö. Det innebar att vi faktiskt fick mer eller mindre 2 avslutningsfester. På kvällen var det spel och dans på bryggan där storbåtarna låg. Det var säkert över 100 människor ombord på båtarna och folk promenerade fritt tvärs över från båt till båt. Följande morgon seglade vi iväg till Houtskär. Där var det skärgårdsmarknad, och vi fick tillfälle att duscha i varmt vatten. På lördagen var det de årliga kappseglingen med bruksbåtar i Houtskär, och många av Vinden drar-båtarna deltog förstås. Det blev en hård tävling, i ganska byig vind, och med några incidenter. Bl a blev en båt rammad i bredsidan. På kvällen var det dans i bygdegården , och det var den verkliga avslutningsfesten. Söndagen vaknade till ett stilla strilregn och stiltje, och det var många som inte kom sig iväg hemåt förrän långt fram på dagen.